Vissa sagor borde inte berättas
Istället åkte jag hem till Boden i lördags och murade en trappa. Manligt värre må jag säga. Det kändes i ryggen igår efter allt lyftande i stenar och annat tungt.
Sedan inledde jag och Malin säsong 4 av The Wire. Det fick bli helgens kulturella utbud. Till min stora glädje har jag även upptäckt att det finns en säsong 5 av den här serien. Jag trodde att slutet var nära men nu vet jag att jag har tio avsnitt till att se fram emot efter den här säsongen. Och om ni undrar så är den fortfarande lika bra som tidigare.
Idag har jag varit på Pite Havsbad och träffat Robert Bronett - ni vet cirkuskillen. Han håller på att sätta upp en stor show med internationell touch där ute. Stormen heter den och har premiär om lite mindre än två veckor.
Ikväll blir det nya avsnitt med Dexter och Californication. Och imorgon är det game day - Plannja mot Norrköping.
Va trevligt med man-work. Jag är mest omanlig och sitter vid datorer och lökar. Arbetar kallar vissa det och genererar pengar gör det, men nog har jag funderat en del på hur skönt det vore med ett icke intelektuellt arbete.
Ja, jag med. Min plastsyrras pojkvän är trädgårdsmästare och expert på sten. Det var han som byggde trappan och jag som hantlangade. Då slog det mig att han har ett satans skönt jobb. Kreativt fast ändå med fasta ramar (han jobbar åt ett företag och får månadslön). Plus att han får använda kroppen och vara utomhus hela dagarna. Sen berättade han en del sköna historier om hur chefen hade skällt ut folk som jobbat för snabbt och sånt. Kan tänka mig att de dricker mycket kaffe också. Fan, man kanske skulle tänka om...
Ja, man ska ju göra sånt nu när man är ung och sen när man är slut i kroppen kan man sitta och dega i en stol. Tänk vilken kropp man skulle få.
Av att dega i en stol på ålderns höst? Ja, jävlar vilken kropp man skulle få!
