These are the days

Jag har länge vetat att jag inte är någon ensamvarg. Jag har helt enkelt problem med att vara själv. Jag har aldrig förstått grejen med att vara för sig själv. Om jag fick välja skulle jag omge mig med människor dagarna i ända.


En negativ aspekt av denna sociala törst är att jag arbetar ganska dåligt på egen hand också. Jag behöver jobba i team för att känna mig riktigt inspirerad och tycka att det är roligt med arbete. Av den här anledningen går mitt uppsatsskrivande tämligen dåligt just nu. Idag är tredje dagen i rad som jag gör nästan ingenting. Som det lärarbarn jag är så har jag dock förstånd att vara en ögontjänare och få det att se ut som om jag gör något. Därför har de här tre dagarnas arbete bestått i att maila till min handledare - välformulerade och kloka mail så hon ska tro att jag arbetar.

Vad gör jag om dagarna då? Går promenader med hunden, vattnar blommor, diskar, sorterar vantar och mössor så att hatthyllan ska se finare ut, städar, spelar innebandy med hunden, skapar spellistor i ITunes, äter, läser bloggar, kollar mailen och Facebook och läser morgontidningen. Jag kanske skulle ha lagt in alla de där sakerna i min tidsplan till D-uppsatsen så min handledare förstår vilket arbete jag lägger ner när jag påstår att jag reflekterar och planerar.